Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande..

Studien ?Första- och andraspråkselever? En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en blandning av räkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med textuppgifter.

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning.Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverJag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hästens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna är för många elever och då framförallt tjejer. Har hästen betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras på kvalitativa intervjuer där jag valt fem elever som går eller har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Inom detta område har det varit svårt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta område. I mitt resultat har det framkommit att hästen har betydelse för val av skola men den har också betydelse för att frigöra sig från föräldrarna.

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare. I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall.

Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna. Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor..

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik.

Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse.

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematik på grund av att de inte behärskar språket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och åtgärda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frågeställningar är:? Har språket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lärare respektive speciallärare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svårigheterna att förstå matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lärare som alla har flerårig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svårigheten för de här eleverna, är bristen av språkförståelse och underliggande orsaker, som man bär med sig från sitt liv i ett krigshärjat land. Allt tillsammans skapar en brist på koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund är det så viktigt att öka förståelsen och begreppsinlärningen att känna till vad ordet betyder ger en ingång till problemet. Bildens betydelse förstärker tänkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstärker vi inlärningen..

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmålslärare. Mina intervjuer visar att modersmålsundervisningen har betydelse för elevens språkutveckling i både modersmålet och svenska. Undersökningen visar att modersmålsundervisningen även bidrar till elevernas utveckling i andra skolämnen. Många modersmålslärare menar att eleverna som följer modersmålsundervisningen är medvetna om hur viktigt det är att lära sig behärska sitt modersmål i skolan.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.